Något som folk älskar att hata och något som andas barndom för mig, schlagerfestivalen.
Jag minns min första schlager uppkrupen i soffan med min mamma, vi åt smågodis och blandade glass i coca-colan som vi åt med sugrör. Vi stängde dörren till storarummet så att inte pappa skulle störas och sedan hängav vi oss i musik och tävlande. Ibland saknar jag mamma så det gör ont och då brukar jag plocka fram mina goa schlagerminnen med Tomas Ledin, ABBA och mamma.
Tyvärr gillar inte mina barn alls att titta på Schlagern så jag tvingar sambon att hålla mig sällskap. Det gör han fast han genuint tycker det är riktig skit :-). Idag tittade vi på delfinalen från Göteborg och vi höll båda på Timoteij som gick vidare till Globen, ibland så tycker fler som jag kan jag bara konstatera.
Snön bara yr där ute fast jag tror jag skiter i att skotta ikväll ...../A
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Schlager är inte min grej men det händer att
SvaraRaderajag ser finalen.
Finns många bra låtskrivare i Sverige men det
tycks som om de är de "gamla vanliga" som får
med sina låtar.
Avstår LeMarc, Winnerbäck o co från schlagerspektaklet?
Troligtvis är det så LG, igår verkade det bara vara fyra stycken som skrivit alla låtarna.
SvaraRaderaJag kommer också ihåg schlagern förr, på sjuttiotalet, det var något helt annat då.
SvaraRaderaFast kan man egentligen tävla i musik, alla har ju så olika smak, och vad är det egentligen som avgör om en låt är bra eller ej. Visserligen så är det ju numera majoriteten av folket som röstar, och det är iaf mera rättvist än vad det var förr!
Jag ser det som ren underhållning Anni, något att störa sig på eller bara att älska :-)
SvaraRadera